Jäkla sockersug!

I onsdags, efter vägningen skulle jag gå på ett möte. Det var första gången jag skulle träffa de här människorna så jag var lite nervös över vad vi skulle få för fika.

Det visade sig att vi fick temackor med skinka på. Inte jättebra men absolut ingen katastrof heller. Jag var väldigt hungrig och hade egentligen kunnat ta minst två mackor men åt bara en. Det kändes inte direkt som en bra idé att säga "Jo, ni förstår, jag är med i viktväktarna och därför vill jag ha en kniv så att jag kan ta bort smöret på mackan och så tänker jag bara äta en av skinkskivorna som ligger på" första gången man träffar nytt folk.

Jag var rätt hungrig när jag kom hem sent på kvällen men det fick bli en frukt bara innan jag gick och lade mig.

Igår var det värre.

Jagbehövde gå till affären för att handla lite saker men jag vågade inte. Jag kände att om jag skulle gå skullejag bara köpa hem godis. Detär så sjukt. Jag vill egentligen inte ha det där godiset. Jag kan stå i kassakön och känna att "Nej, jag är inte sugen på det här" menändå köper jag hem godiset och hinner nästan inte utanför dörrarna till affären innan jag har tagit den första biten. Det här sockret är verkligen beroendeframkallande.

Det som är skönt i allt det här är att jag vet att bara jag håller mig till det jag ska äta någon vecka så försvinner suget och jag kan till och med äta bara en liten bit sött utan att behöva moffa i mig. Det gäller bara att komma förbi den här perioden och fortsätta äta rätt.

Igår ringde en kompis när jag nästan var på väg att gå till affären, så det blev inget godisköp. Tack och lov!